Artiklar och annat material
Drama till skolans nya konstämne!
Undervisnings- och kulturministeriet, OPH
Arbetsgrupp föreslår extra timmar och valfrihet i den grundläggande utbildningen
tiedote / pressmeddelande 01-06-2010
En arbetsgrupp som berett allmänna riksomfattande mål inom den grundläggande utbildningen och en reform av timfördelningen överräckte sitt förslag till undervisningsminister Henna Virkkunen på tisdagen. Man föreslår mera valfrihet inom den grundläggande utbildningen och som nya läroämnen föreslås etik och drama. Syftet med reformen är att fördjupa den grundläggande utbildningens bildningsuppgift, att trygga kunskapsnivån, garantera individuell handledning och stöd samt att klargöra principerna för förverkligandet av den grundläggande utbildningen.
Enligt undervisningsminister Henna Virkkunen har arbetsgruppen lyckats i sitt försök att slå fast vilka kunskaper och färdigheter som behövs i framtidens grundskola. Virkkunen tackar särskilt för arbetsgruppens omfattande växelverkan med sakkunniga och olika samarbetsaktörer. Som grund för arbetet genomförde man bl.a. en webbintervju som 60 000 ungdomar som fyllt 13 svarade på.
- Arbetsgruppens förslag skickas nu ut på en omfattande remissbehandling. På basis av den bereds statsrådets förordning som avlåts i början av 2011, säger Virkkunen.
Arbetsgruppen har slagit fast de allmänna riksomfattande målen för den grundläggande utbildningen. Som utgångspunkt har arbetsgruppen haft målen i lagen om grundläggande utbildning och arbetsgruppens mål som gäller reformen av den grundläggande utbildningen. De allmänna målen som gäller den grundläggande utbildningen beskriver undervisningens bildningsuppgift: elevernas utveckling till humana människor och till samhällsmedlemmar, behövliga kunskaper och färdigheter i undervisningen, livslångt lärande samt främjande av jämlikhet i utbildningen. De allmänna riksomfattande målen styr undervisningen samt ordnande och planering av utbildning.
Den grundläggande utbildningen bör stärka de medborgerliga färdigheter som behövs i samhället. Dessa är enligt arbetsgruppen tankefärdighet, färdigheter i arbete och växelverkan, handens färdigheter och uttrycksförmåga, färdigheter i deltagande och påverkan samt färdigheter i självkännedom och ansvar. Dessa skulle i undervisningen kopplas till mål för läroämneshelheter och enskilda läroämnen, vilka beskrivs i tabellen:
Läroämneshelheter och läroämnen
Språk och växelverkan: modersmål och litteratur, det andra inhemska språket och främmande språk
Matematik: matematik Miljö, naturvetenskap och teknologi: biologi, geografi, fysik och kemi
Individen, företaget och samhället: religion. livsåskådning, etik, historia, samhällslära och elevhandledning
Konst och färdighetsämnen: bildkonst, musik, handarbete och drama
Hälsa och handlingsförmåga: gymnastik, hälsokunskap och huslig ekonomi
Arbetsgruppen understryker förpliktelserna i lagen om grundläggande utbildning att ordna undervisning enligt elevernas åldersstadium och förutsättningar samt att uppmärksamma inlärningsmiljön och ett mångsidigt arbetssätt. Läroplanens grunder skall få kunskapskriterier för de färdighets- och kunskapsmål som gäller läroämneshelheter och läroämnen.
Arbetsgruppen föreslår att det kunskapsmässiga innehållet i läroämnena fokuseras och att timantalet granskas. Enligt arbetsgruppen finns det för närvarande märkbara regionala skillnader i undervisningens timfördelning. För att öka den riksomfattande jämlikheten i den grundläggande undervisningen föreslår man att minimitimantalet höjs med fyra årsveckotimmar, dvs. 152 lärotimmar. Det ökade timantalet skulle gälla årskurserna 1 och 2 samt 5 och 6.
Etik och drama förslås som nya läroämnen. Etikens mål är att uppmuntra till dryftande av frågor som gäller samhällets grundläggande värden och mänsklighet. Målet med lärokurser i drama är att understöda en bred konstfostran.
Flera timmar i konstämnen och gymnastik
Arbetsgruppen föreslår att förverkligandet av en jämlik valfrihet stärks och att valfriheten ökas betydligt i årskurserna 3-9. Meningen med en ökad valfrihet är att ge eleverna och anordnare av undervisning ytterligare möjligheter till olika alternativ och flexibla lösningar samt att öka studiemotivationen.
För att stärka elevens individuella handledning och stöd föreslår man att elevens studier bygger på gemensamma studier enligt läroämneshelheterna samt av valfria ämnen. Valfriheten ökas i årskurserna 3-6 samt 7-9 och meningen är att stärka de gemensamma målen för läroämneshelheterna samt att fördjupa elevens studier.
Timantalet för konst- och färdighetsämnen samt elevens möjlighet att välja ökar för att eleven ska kunna koncentrera sig på de ämnen som passar elevens läggning och inriktning. Inom läroämneshelheten för konst och handarbete väljer en elev i årskurs 8-9 två av följande ämnen: musik, bildkonst, handarbete och drama. Dessa två ämnen studerar eleven totalt minst 6 årsveckotimmar. I årskurserna 3-6 finns det dessutom totalt minst 8 årsveckotimmar valfria studier inom läroämneshelheten och i årskurserna 7-9- totalt minst 2 årsveckotimmar.
Också gymnastikens timantal ökas med totalt fyra årsveckotimmar. En i årskurserna 1-2, en i årskurserna 3-6 och två i årskurserna 7-9. I läroämneshelheten Hälsa och handlingsförmåga får årskurserna 3-6 dessutom totalt minst 2 årsveckotimmar valfria studier och årskurserna 7-9 totalt minst 2 årsveckotimmar.
Mångsidigare språkstudier
För att göra språkstudierna mera mångsidiga och tidigarelägga språkstudierna samt för att trygga nationalspråkens ställning föreslår arbetsgruppen att studier i A1-språken inleds senast i årskurs 2. Eleven bör erbjudas minst tre alternativ till A1-språk, varav ett är det andra inhemska språket. Anordnaren av undervisning skall grunda en studiegrupp, såvida tio elever väljer språket. Studier i A2-språket skall inledas senast i årskurs 5 och B1-språken i årskurs 6. Studier i det andra inhemska språket skall inledas senast i det här skedet.
Förslaget innehåller ett utlåtande samt avvikande åsikter.
Perusopetuksen yleisiä valtakunnallisia tavoitteita ja tuntijaon uudistamista valmistellut työryhmä esittää lisää valinnaisuutta perusopetukseen.
Uusiksi oppiaineiksi esitetään etiikkaa ja draamaa. Vähimmäistuntimäärää nostettaisiin neljällä vuosiviikkotunnilla.
Työryhmä esittää, että perusopetuksen oppimäärään kuuluvat sekä yhteiset että valinnaiset opinnot määritellään oppiainekokonaisuuksina ja oppiaineina. Oppiainekokonaisuuksia on työryhmän esityksen mukaan kuusi. Ne sisältävät kaikki nykyiset ja kaksi uutta oppiainetta.
- kieli ja vuorovaikutus: äidinkieli ja kirjallisuus, toinen kotimainen kieli ja vieraat kielet
- matematiikka
- ympäristö, luonnontieto ja teknologia: biologia, maantieto, fysiikka ja kemia
- yksilö, yritys ja yhteiskunta: uskonto, elämänkatsomustieto, etiikka, historia, yhteiskuntaoppi ja oppilaanohjaus
- taide ja käsityö: kuvataide, musiikki, käsityö ja draama
- terveys ja toimintakyky: liikunta, terveystieto ja kotitalous
Uusiksi oppiaineiksi esitetään etiikkaa sekä draamaa. Etiikan tavoitteena on vahvistaa suomalaisen yhteiskunnan perusarvojen ja eri katsomusryhmille yhteisten arvostusten ja ihmisyyteen liittyvien kysymysten pohdintaa Yksilö, yritys ja yhteiskunta -oppiainekokonaisuudessa. Draaman tavoitteena on vahvistaa laaja-alaista taidekasvatusta Taide ja käsityö -oppiainekokonaisuudessa.
PRESSMEDDELANDE 5.5.2010
TEATERKONSTEN SOM ÄMNE IN I GRUNDUTBILDNINGEN!
TEATERKONST GER FORM OCH VERKTYG ATT STUDERA OCH FÖRSTÅ LIVET
Teaterkonst som skolämne inkluderar den deltagande och den föreställande teaterns alla verksamhetsformer. Praktiskt framskrider undervisningen genom gruppbaserade arbetsformer och delområden i drama och teater till att göra och uppleva föreställande teater.
BARNET HAR RÄTT ATT LÄRA SIG TEATERKONST
Genom att inkludera kompetent, systematisk och långsiktig undervisning i teaterkonst i grundutbildningens timplan görs drama och teater tillgängligt för alla barn och unga. Teater i skolarbetet har visserligen långa traditioner och det finns ett utbud av grundundervisning i teater, men dessa ger inga garantier för riksomfattande jämlikhet.
FÖRBÄTTRAD SJÄLVKÄNNEDOM
Lärande inom teaterkonst ger olika slag av kunskap via känslor och aktivitet. Ett viktigt mål för teaterkonsten är förstärkt självkännedom hos eleven. Barn och ungdomar använder i teaterkonsten sin kropp, sina tankar och sina erfarenheter på ett helhetsmässigt sätt. Teaterundervisning är kraftgivande (empowerment): ”Du är unik och värdefull, samtidigt som du är en bland miljarder”.
KOMMUNIKATION OCH SOCIAL INTERAKTION I EN FÖRÄNDERLIG MULTIKULTURELL VÄRLD
Teater är en kollektiv konstform, där fokus ligger på samarbete mellan individer, på grupptillhörighet, intensiva upplevelser och tolerans för olösta situationer. Genom teaterkonsten undersöker man aktivt vad det är att vara mänska, man lär sig ta hänsyn, att samarbeta och sociala färdigheter. Teaterkonsten förebygger marginalisering och ger färdigheter som behövs för att möta förändringar både i det egna livet och i samhället.
DELTAGANDE OCH FÖRESTÄLLNINGAR
Inom teaterkonsten lär vi oss att förstå och tolka olika former av mänsklig kommunikation och media. Samtidigt tränas färdigheter inom kommunikation, framträdande och interaktion som behövs i dagens och i framtidens samhälle. Teaterkonst möjliggör deltagande både som aktör och som observatör.
TEATERKONST SKAPAR HELHETER
Inom teaterkonsten behandlas förhållandet mellan fiktion och verklighet och man tränas att betrakta olika fenomen genom distansering. Via teaterkonsten kan barn och unga uppleva nya saker och utveckla tankar som har betydelse för det egna livet. Genom att agera i roll skapas förutsättningar för att undersöka och hitta olika synvinklar och verksamhetsmodeller. Teaterkonst gör det möjligt att förena olika konstformer och olika läroämnesstoff i en helhetsinriktad inlärningsprocess.
TEATERKONSTEN HÖR TILL GRUNDUTBILDNINGEN TILLSAMMANS MED ANDRA LÄROÄMNEN
TEATTERITAIDE OPPIAINEEKSI PERUSOPETUKSEEN!
TEATTERITAIDE ANTAA MUODON JA VÄLINEET ELÄMÄN OPISKELEMISEEN JA YMMÄRTÄMISEEN
Teatteritaide oppiaineena kattaa kaikki osallistavan ja esittävän teatterin toimintamuodot. Käytännössä opetus etenee erilaisten ryhmäkeskeisten draaman ja teatterin työmuotojen ja osa-alueiden kautta esittävän teatterin kokemiseen ja tekemiseen.
LAPSELLA ON OIKEUS TEATTERITAITEEN OPPIMISEEN
Pätevän, suunnitelmallisen ja pitkäjänteisen teatteritaiteen opetuksen sisällyttäminen perusopetuksen tuntijakoon saattaa draaman ja teatterin oppimisen kaikkien lasten ja nuorten ulottuville. Tämä on tärkeää siksi, että vaikka koulussa tehtävällä teatterilla on pitkät perinteet ja teatteritaiteen perusopetuksesta on tarjontaa, ne eivät tällä hetkellä takaa valtakunnallista tasa-arvoisuutta.
ITSETUNTEMUS VAHVISTUU
Teatteritaiteessa oppiminen mahdollistaa erilaiset tietämisen tavat, tunteet ja toiminnan. Teatteritaiteen opetuksen tavoitteena on oppilaan itsetuntemuksen vahvistaminen. Teatteritaiteessa lapsi ja nuori käyttää omaa kehoaan, ajatteluaan ja kokemuksiaan kokonaisvaltaisesti. Teatteriopetus voimaannuttaa: ”Sinä olet ainutkertainen ja arvokas; samalla yksi miljardeista”.
VUOROVAIKUTUS JA YHTEISÖLLISYYS MUUTTUVASSA, MONIKULTTUURISESSA MAAILMASSA
Teatteri on kollektiivinen taidemuoto, jossa korostuu yksilöiden välinen yhteistyö ja ryhmälähtöisyys, korkea elämystaso sekä keskeneräisten tilanteiden sietäminen. Teatteritaiteessa ihmisenä olemista tutkitaan toiminnallisin keinoin sekä opitaan toisten huomioon ottamista, yhteistyötaitoja ja yhteisöllistä elämäntapaa. Teatteritaide ehkäisee syrjäytymistä ja antaa valmiuksia kohdata oman elämän ja yhteiskunnan muutoksia.
OSALLISTUMINEN JA ESIINTYMINEN
Teatteritaiteessa opitaan sekä inhimillisen viestinnän että median erilaisten muotojen ymmärtämistä ja tulkintaa. Samalla siinä harjaannutaan nyky-yhteiskunnassa ja tulevaisuudessa tarvittaviin viestintä-, esiintymis- ja vuorovaikutustaitoihin. Teatteritaide mahdollistaa osallistumisen toimijana ja kokijana.
TEATTERITAIDE EHEYTTÄÄ
Teatteritaiteessa käsitellään fiktion ja todellisuuden suhdetta ja harjaannutaan tarkastelemaan asioita ja ilmiöitä etäännyttämällä. Teatteritaiteessa lapsi tai nuori voi kokea uutta ja kehittää oman elämänsä kannalta merkityksellistä ajattelua. Rooleissa toiminen luo edellytyksiä erilaisten näkökulmien ja toimintamallien tutkimiseen ja löytämiseen. Teatteritaide mahdollistaa eri taidemuotojen sekä muiden oppiaineiden oppisisältöjen yhdistämisen kokonaisvaltaisissa oppimisprosesseissa.
TEATTERITAIDE KUULUU PERUSOPETUKSEEN MUIDEN OPPIAINEIDEN RINNALLE!
Suomalainen teatteritaiteen opetus ja tutkimus on jatkuvassa dialogissa kansainvälisen draama- ja teatteriopetuksen ja tutkimuksen kanssa sekä yksittäisten toimijoiden että teatteripedagogisten järjestöjen kautta. Väitöskirjatasoinen osallistavan ja esittävän teatteriopetuksen tutkimus antaa teatteritaiteen opetukselle vahvan pohjan. Tutkimus on osoittanut teatteritaiteen erityismerkityksen lasten ja nuorten yksilölliselle sekä taiteelliselle kehitykselle. Tutkimustieto antaa vahvaa näyttöä teatteritaiteen opetuksen vaikutuksista eri-ikäisten ja -taustaisten lasten ja nuorten sosiaalisten taitojen, yhteisöllisyyden, aktiivisen kansalaisuuden sekä oman elämän hallinnan kehittymisestä. Teatteritaide ehkäisee koulukiusaamista, henkistä pahoinvointia ja syrjäytymistä.
Undervisningen och forskningen inom teaterkonsten i Finland för en kontinuerlig dialog med internationell drama- och teaterundervisning samt forskning, både via enskilda aktörer och via teaterpedagogiska organisationer. Forskning på doktorandnivå inom deltagande och föreställande teater och drama ger en stabil grund för undervisningen inom teaterkonst. Forskningen har påvisat vilken speciell betydelse teaterkonsten har för barns och ungas personliga och konstnärliga utveckling. Forskningsresultaten ger belägg för den inverkan som undervisning i teaterkonst har, då det gäller att utveckla sociala färdigheter, aktivt medborgarskap och gemenskap samt för att behärska livssituationer hos barn och ungdomar i olika ålder och med olika bakgrund. Teaterkonst förebygger mobbning, psykiskt illamående och utstötning.
Aaltonen, Heli. 2006. Intercultural bridges in teenagers' theatrical events : performing self and constructing cultural identity through a creative drama process. Åbo Akademi University Press (Diss.).
Heinonen, Sirkka-Liisa. 2000. Ilmaisun leikit tarinan talossa. Analyysi ja tulkinta lastentarhanopettajan pedagogisesta toiminnasta varhaiskasvatuksen draaman opetuksessa. Tampere: Tampereen yliopisto, opettajankoulutuslaitos.
Sinivuori T. 2002 Teatteriharrastuksen merkitys - Teatteriharrastusmotiivit ja taiteellinen oppiminen teatteriesityksen valmistusprosessissa..Tampereen yliopisto: Tampere
Toivanen, T. 2002. "Mä en ois kyllä ikinä uskonu ittestäni sellasta": peruskoulun viides ja kuudesluokkalaisten kokemuksia teatterityöstä. Teatterikorkeakoulu. Acta Scenica 9.
Rusanen, S. 2002. Koin traagisia tragedioita. Yläasteen oppilaiden kokemuksia ilmaisutaidon opiskelusta. Teatterikorkeakoulu. Acta Scenica 11.
Heikkinen, H. 2002. Draaman maailmat oppimisalueina. Draamakasvatuksen vakava leikillisyys. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto.
Laakso, E. 2004. Draamakokemuksen äärellä – prosessidraaman oppimispotentiaali opetta-
jaksi opiskelevien kokemusten valossa. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto.
Korhonen Riitta. 2005. Pedagoginen draamaleikki kuusivuotiaiden esiopetuksessa. Opettajien kokemuksia draamaleikistä lasten oppimis- ja opetustilanteissa. Turku: Turun yliopisto
Walamies, Molla. 2007. Eettinen kasvu ja dialogisuus draaman näyttämöllä : valokiilassa päiväkodin draamaprosessi. Åbo Akademi University Press (Diss.).
Gallagher, K. 2001. Drama Education in the Lives of Girls: Imagining Possibilities. Toronto: University of Toronto Press.
Braverman, D. 2002. Playing a part. Drama and citizenship.Trentham: Stoke on trent.
Taylor, P. 2003. Applied theatre, Creating transformative encounters in the community. Heinemann: Portsmouth.
Booth&Gallagher.2003. How theatre educates. University of Toronto press.
Nicholson, H.2005. Applied drama, the gift of theatre. Palgrave:New York.
O'Toole;Burton;Plunkett. 2005. Cooling conflict: a new approach to managing bullying and conflict in schools. Pearson Education.
Nuorisotutkimusseura (2008 - 2011) Suomen kulttuurirahaston rahoittaman Nuoret taiteen tekijöinä.Myrsky-hanke tukena nuorten elämässä.-seurantatutkmus
Østern, Anna-Lena (Ed.) 2004. Dramatic Cultures. Report No. 10. Vasa: Faculty of Education at Åbo Akademi University.
Østern, Anna-Lena., Teerijoki, Pipsa. & Heikkinen, Hannu. (Eds..). 2003. Tutkiva draamaopettaja. Draamakasvatuksen vuosikirja 2000-2003. Jyväskylän yliopisto.
MM. SEURAAVAT TAHOT OVAT ILMAISSEET TUKEVANSA TEATTERITAIDE-OPPIAINETTA:
Teatterikorkeakoulun Tanssi- ja teatteripedagogiikan laitos
Soveltavan kasvatustieteen laitos, Helsingin yliopisto:
Juhani Hytönen, professori, laitoksen johtaja, kasvatustiede, erityisesti varhaiskasvatus
Heikki Ruismäki, professori, taito- ja taideaineiden didaktiikka
Taito- ja taideaineiden tutkimuskeskus, Helsingin yliopisto
Savonlinnan opettajankoulutuslaitos, Joensuun yliopisto:
Seija Okkonen, ilmaisukasvatuksen lehtori,
Ulla Härkönen, professori, kasvatustiede, erityisesti varhaiskasvatus
Turun opettajankoulutuslaitos, Turun yliopisto:
Jorma Immonen fil. lis., draamapedagogi äidinkielen ja kirjallisuuden opetuksen lehtori
Rauman opettajankoulutuslaitos:
Aili Helenius, YT, DR. PAED. Kasvatustieteen professori (varhaiskasvatus)
Juli Aerila, FM, KL, Äidinkielen ja kirjallisuuden didaktiikan lehtori
Jyväskylän yliopisto: Hannu Heikkinen, KT, Draamakasvatuksen lehtori (vv.2009-2010)
Metropolian,
Keski-Pohjanmaan ammattikorkeakoulun ja
Turun taideakatemian
teatteri-ilmaisun ohjaajan koulutusta antavat koulutusohjelmat
Yrkeshögskolan Novia, utbildningsprogrammet i scenkonst
Tampereen Yliopiston Näyttelijäntyön laitos ja Tutkivan teatterityön keskus
Valtion näyttämötaidetoimikunta
Suomen Teatterinjohtajaliitto
Suomen Näyttelijäliitto – Finlands Skådespelarförbund ry:
Teatteri- ja Mediatyöntekijät ry
Esittävien taiteiden oppilaitosten liitto ry. (Etol)
Suomen Harrastajateatteriliitto
Työväen Näyttämöiden Liitto r.y.
Produforum Helsingfors
JULKILAUSUMAN ON LAATINUT TYÖRYHMÄ:
lehtori Henna Hakkarainen (Keski-Pohjanmaan ammattikorkeakoulu)
lehtori Kirsi Karvonen (Keski-Pohjanmaan ammattikorkeakoulu)
lehtori Siri Kolu (Metropolia Ammattikorkeakoulu)
yleisötyövastaava Mirja Neuvonen (Helsingin Kaupunginteatteri)
apulaisrehtori Riitta-Mari Punkki-Heikkinen (Oulun suomalaisen yhteiskoulun lukio).
apulaisjohtaja Kari Rentola (Helsingin Kaupunginteatteri),
lehtori Riku Saastamoinen (Teatterikorkeakoulu)
lehtori Maissi Salmi (Martinlaakson lukio)
johtaja Ville Sandqvist (Teatterikorkeakoulu/Opek)
puheenjohtaja Anne Sandström (Suomen draama- ja teatteriopetuksen liitto FIDEA)
lektor Birgitta Snickars (Yrkeshögskolan Novia, Vasa)
draamakasvatuksen yliopistonlehtori Tapio Toivanen (Helsingin yliopisto)
lehtori Annemari Untamala (Kallion lukio)
yksikönjohtaja Marjo-Riitta Ventola (Keski-Pohjanmaan ammattikorkeakoulu)
Tidningsartiklar och insändare
